Anpassad gymnasieskola är en anpassad skolform
Anpassad grundskola och anpassad gymnasieskolan är skolformer som är anpassade för de elever som inte når grundskolans, respektive gymnasieskolans kunskapskrav på grund av att de har en funktionsnedsättning. Varje elev har rätt till individanpassad undervisning, utifrån sina förutsättningar och behov. I skollagens första kapitel, 10 § klargörs att barnets bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning. Med barn avses varje människa under 18 år. Barn ska fritt få uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne och dessa åsikter ska beaktas utifrån barnets ålder och mognad.
Råd om mottagande i anpassad grund-eller gymnasiskola
I Sverige har varje elev rätt att få utvecklas i skolan – uppleva glädjen i att växa, göra framsteg och övervinna svårigheter. Innan man beslutar om att sätta en elev i anpassad grund- eller gymnasieskola ska det alltid ske ett noggrant förarbete med en utredning som resulterar i ett tydligt resultat. Det är viktigt att rätt beslut fattas om elevens skolgång eftersom ett felaktigt beslut får många och omfattande konsekvenser. Det är Skolverket som utfärdar nya allmänna råd om mottagande i anpassad grund- eller gymnsieskola, dels för att lagstiftningen har ändrats, dels för att det har framkommit att arbetet med utredningar och beslut om mottagande i den anpassade skolan behöver förbättras. Syftet med Skolverkets allmänna råd är att de ska vara ett gott stöd för dem som bereder och fattar dessa beslut. Råden är framtagna av Skolverket efter samråd med Socialstyrelsen, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Du kan läsa råden i sin helhet på skolverkets hemsida. Råden är även publicerade i Statens skolverks författningssamling, SKOLFS 2013:20.
Vad menas med funktionsnedsättning?
Målgruppen för anpassad grundskola är barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav på grund av en funktionsnedsättning. Målgruppen för den anpassade gymnasieskolan är ungdomar som inte längre har skolplikt, som påbörjar utbildningen innan slutet av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, och som inte bedöms kunna nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en funktionsnedsättning.
Skollagens rekommendationer för personer med funktionsnedsättning gäller även de som har fått ”en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom”.
Personer med autism eller autismliknande tillstånd jämställs med personer med funktionsnedsättning endast om de också har en intellektuell funktionsnedsättniing, IL, eller en bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, som uppkommit genom yttre våld eller kroppslig sjukdom. En person med intellektuell funktionsnedsättning har en nedsatt intelligensförmåga, konstaterad före 18 års ålder, samt en nedsättning i adaptiv förmåga eller beteende. Dessa två kriterier för att definiera funktionsnedsättning, intelligensförmåga och adaptiv förmåga, återfinns i flera diagnostiska klassifikationssystem.
Läs mer om funktionsnedsättning här.
Myndighetsutövning
Om ett barn ska gå i anpassad grund- eller gymnasieskola bestäms av myndigheterna, men det är alltid viktigt att ärenden om mottagande utreds ordentligt, att beslut fattas på välgrundade underlag och att vårdnadshavarna har insyn i processen. Kommunen ska också ha rutiner för hur arbetet ska gå till. I rutinerna kan det exempelvis beskrivas hur utredningsprocessen ser ut, vem vårdnadshavarna kan vända sig till, ansvarsfördelning, vem som beslutar om vad och vilka beslut som kan överklagas. Handläggningen av ärenden regleras i förvaltningslagen (1986:223), vilket bland annat innebär krav på dokumentation och kommunikation. Ett beslut om en elevs mottagande i den anpassade skolan ska alltid motiveras med ett tydligt syfte.
Vårdnadshavarens medgivande om en placering i anpassad grund- eller gymnasieskola bör vara skriftligt, för tydlighets skull. Skollagen säger att vårdnadshavarna ska kunna välja skolform för sitt barn, vilket innebär att om en av vårdnadshavarna sätter sig emot placering i anpassad skola ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt i Skollagen. Det gäller även om utredningen visar att barnet hör till den anpassade grundskolas målgrupp. Vårdnadshavare har också rätt att ångra sitt medgivande när barnet gått en tid i anpassad skola och har då rätt att byta skolform.
I undantagsfall kan det anses finnas synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa och då kan myndigheterna gå emot vårdnadshavarnas vilja. Det ska då tydligt framgå att eleven inte kan tillgodogöra sig undervisningen i skolan och att vårdnadshavarens beslut inte är i linje med barnets bästa. Undantag kan också göras om eleven själv vill bli mottagen i anpassad gymnasieskolan och har fyllt 16 år.
Utredningen om mottagande i den anpassade skolan är ett stort arbete och kan försvåras av flera olika faktorer. Exempelvis om föräldrarna motsätter sig sitt barns utredning, om det förekommer språksvårigheter eller kulturella skillnader samt avsaknad av tidigare skolgång som kan påverka barnets testresultat.
Överklagande
Ett beslut om mottagande i den anpassade grund- eller eller gymnasieskolan går att överklaga. Beslutet får bara överklagas av vårdnadshavarna, eller av eleven själv om denne fyllt 16 år. Överklagandet ska lämnas in skriftligen till den kommun som fattat beslutet.
Mottagande av barn i förskolan
Alla barn i Sverige har rätt till plats på förskola och barn med särskilda behov har särskild rätt till plats i förskola, eftersom verksamheten anses vara ett viktigt stöd i barnets utveckling. I förskolan finns inga kunskapskrav eller prov som kan visa på att ett barn kommer att behöva gå i anpassad skola. Men ibland, om barnet har grav eller måttlig funktionsnedsättning väcks frågan redan under förskoleåldern, oftast hos någon på Barnavårdscentralen. Det är då viktigt att BVC och förskolechefen för en dialog. Det är oftast för tidigt för att göra en utredning om målgruppstillhörighet, men förskolechefen behöver i samråd med vårdnadshavare se till att hemkommunen är informerad. Även förskoleklassen där eleven ska börja ska meddelas, och ibland går barnet kvar på förskolan fram till årskurs ett. Då måste processen kring ett eventuellt mottagande i anpassad grundskola påbörjas redan i förskolan.
Mottagande av barn i grundskolan
Skolans uppgift är att se till att alla barn får förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att man som elev ska få vägledning och stimulans för att kunna lära sig det som är satt som skolans mål. Om det kommer fram att eleven inte utvecklas på förväntat sätt ska rektorn informeras. Rektorns uppgift är att snabbt besluta om att utreda behovet av särskilt stöd inom grundskolan eller gymnasieskolan. Om det särskilda behovet inte ger önskat resultat kan det bli aktuellt att byta skolform, det vill säga att eleven får gå anpassad grunsskola eller anpassad gymnasieskola istället.
När det gäller barn med lindrig funktionsnedsättning är det oftast först i skolan, när läraren ska bedöma elevens kunskaper som detta upptäcks. Många elever med en lindrig funktionsnedsättning kan vara socialt anpassade även om de inte når kunskapskraven.
I senare årskurser blir oftast både inlärningssvårigheter och sociala svårigheter tydligare. Därför väcks frågan om målgruppstillhörighet ibland senare för denna elevgrupp.
Frågan om ett barns eventuella placering i anpassad grund- eller gymnasieskola kan även tas upp från vårdnadshavarens sida. Då är det rektorns ansvar att informera vårdnadshavarna om den utredning som behöver göras och vad den syftar till. Därefter ska den som beslutar om mottagande i elevens hemkommun kontaktas och informeras om behovet av att göra en utredning.
Utredning om målgruppstillhörighet
Det är alltid elevens hemkommun som ansvarar för att en utredning blir gjord om elevens målgruppstillhörighet och därefter fattar beslut i ärendet. Om eleven flyttar till en annan kommun kan den nya hemkommunen utgå ifrån den utredning som redan gjorts, såvida det inte finns brister eller felaktigheter i tidigare undersökning. Den nya hemkommunen ska begära in handlingarna från elevens tidigare hemkommun. Kommuner som saknar egen anpassad grund- eller gymnasieskola kan låta eleverna gå i en grannkommun. I dessa fall behöver kommunen som ger eleven undervisning försäkra sig om att hemkommunen har gjort en fullständig utredning av eleven och begära in hemkommunens beslut om målgruppstillhörighet. För att ärendet ska hanteras så effektivt och korrekt som möjligt är det viktigt att det finns rutiner för hur arbetet med ett placeringsärende ska ske i kommunen. Beslutet om att en elev har rätt att tas emot eller inte i anpassad grund- eller gymnasieskola fattas efter en noggrann analys och sammanställning av utredningens olika delar. Den slutliga beslutsfattaren kan samverka med elevhälsans personal vid den samlade bedömningen av utredningsunderlaget. Elev och vårdnadshavare behöver sedan få information om bedömningen skriftligen.
Även om utredningen gjorts på rätt sätt kan resultatet bli att det är tveksamt om eleven tillhör den anpassade grundskolans respektive anpassade gymnasskolans målgrupp. I dessa fall tas eleven inte emot i den anpassade skolan och får istället följa den ordinarie skolgången. Det är dock viktigt för skolan att se till att skolsituationen anpassas efter elevens förutsättningar. Det kan sedan göras fortsatta observationer och eventuellt en ny utredning senare.
Läs mer om hemkommunens rutiner och ansvar i utredning om målgruppstillhörighet för barn här.
Ämnen eller ämnesområden i anpassad grundskola
I den anpassade grundskolan kan elever läsa kursplanerna för ämnen eller ämnesområden. Det är huvudmannen för utbildningen som beslutar om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden (inriktning träningsskola). Huvudman kan antingen vara en kommun eller en enskild huvudman. Huvudmannen kan i sin bedömning utgå från rekommendationer från hemkommunen utifrån utredningen. Därför ska det i utredningsunderlaget finnas information som underlättar för den blivande huvudmannen att kunna besluta om vad eleven huvudsakligen ska följa. Rektorn får besluta att en elev som mottagits i den anpassade grundskolan och som har förutsättningar för det ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden. Detta sker då enligt den anpassade grundskolans kursplaner samt ämnen enligt grundskolans kursplaner.
Nationellt eller individuellt program i anpassad gymnasieskola
I anpassad gymnasieskola har alla elever som tillhör målgruppen och som har sökt rätt att tas emot på ett nationellt program. Och även om en ungdom sökt till ett individuellt program, så ska hemkommunen göra en bedömning av om hen i själva verket har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska den sökande tas emot på ett individuellt program. Om hemkommunen däremot bedömer att den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska kommunen bereda hen tillfälle att så snart som möjligt söka till ett nationellt program.
Beslut om mottagande på försök i anpassad grundskola
Om vårdnadshavarna är osäkra på om de vill låta barnet börja anpassad grundskola har de rätt att låta barnet tas emot på försök under högst sex månader. Ett byte av skolform är en stor förändring för eleven och sådana här försök bör därför endast göras om det bedöms vara stor sannolikhet att eleven sedan kommer börja i anpassad grundskola.
I anpassad gymnasieskola finns däremot ingen möjlighet att tas emot på försök.
Verkställighet av beslut om mottagande
Om beslut om mottagande i anpassad grundskola fattas innan barnets skolplikt inträder behöver beslutet verkställas när skolplikten inträder. Skolplikten inträder det kalenderår barnet fyller sju år eller, om vårdnadshavarna önskar: höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år eller i vissa fall det kalenderår barnet fyller åtta år.
När det beslutats att en elev ska förflyttas från ordinarie skolan till den anpassade skolan ska beslutet verkställas omedelbart. Om själva omplaceringen till den nya skolan inte kan ske direkt, ska eleven ändå undervisas på befintlig skola, utifrån de bestämmelser som gäller för anpassad grund- eller gymnasiskola snarast efter beslutet.
Möjlighet att läsa som integrerad elev i grundskolan eller sameskolan
Ibland kan en elev i anpassad grundskola få gå sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare godkänner det. Att vara mottagen i den anpassade grundskolan men gå som integrerad elev i en grundskoleklass eller i en sameskoleklass innebär att eleven följer de bestämmelser som gäller för den anpassade grundskolan och får läsa efter den anpassade grundskolans kursplaner. Lärarna ska då informeras av rektor. Rektorn har rätt att besluta om undantag, exempelvis reglera antalet timmar i vissa ämnen så att man följer klassens schema.
Samma möjlighet att läsa som integrerad elev i den anpassade skolformen i grundskoleklass gäller även för fristående grundskolor – så länge skolan har godkännande av Skolinspektionen för att bedriva anpassad grundskola.
